Omvänd reklam

Skapa reklambilder med syftet att inte locka till användning av alkohol, narkotika, dopning, tobak eller spel om pengar (ANDTS). Reflektera kring hur budskapet kan nå fram.

Droger
A
N
D
T
S
Ålder
Mellanstadiet
Högstadiet
Gymnasiet
Skolämnen
Bild
Hem- och konsumentkunskap
Samhällskunskap
Utförande
Diskussion
Skapande
Enskilt
Par

Förberedelser

Tillgång till vita papper och färgpennor samt vid önskemål annat material för skapande av bilder. Alternativt tillgång till program på dator/surfplatta för att skapa bilder.

Genomförande

Uppgiften går ut på att eleverna ska framställa omvänd reklam riktad till ungdomar, dvs. bilder för att inte locka till användning av alkohol, narkotika, dopning, tobak eller spel om pengar (ANDTS).

  1. Samtala först i helklass för att hitta ord och budskap som reklam kan signalera. Utgå från dessa ord och budskap för att skapa reklambilderna.
  2. Låt eleverna jobba enskilt eller tillsammans i par för att framställa reklambilderna.
  3. Avsluta i helklass genom att presentera bilderna och diskutera frågeställningarna nedan. Motivera gärna till reflektion och kritiskt tänkande.

Fråga

Vilket värde eller budskap vill bilderna ge?

Fråga

Lyckas bilderna med att nå ungdomar och att inte locka till användning av ANDTS?

Fråga

Vad finns det för lärdomar att ta med?

Fråga

Vad finns det för önskemål om fortsatt undervisning?

Kursplaner

  • Bild

    Kopplingar till Läroplan för grundskolan (Lgr22)

    Syfte

    Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap.

    Undervisningen i ämnet bild ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmåga att analysera samtida bilders innehåll, uttryck och funktioner.

    Centralt innehåll åk 4-6

    • Mediebilder, till exempel reklam- och nyhetsbilder.
    • Hur bilder påverkar och förmedlar budskap. 

    Centralt innehåll åk 7-9

    • Mediebilders utformning och påverkan och hur dessa bilder kan tolkas och kritiskt granskas.
    • Bilder som behandlar identitet och maktrelationer, till exempel sexualitet, etnicitet och kön. Hur dessa perspektiv gestaltas och konstrueras.
    • Hur bilder kan kopplas till egna erfarenheter och företeelser i elevernas visuella kulturer. 
  • Hem- och konsumentkunskap

    Kopplingar till Läroplan för grundskolan (Lgr22)

    Syfte

    Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och ge­men­samma resurser. Undervisningen ska också bidra till att eleverna ut­veck­lar kunskaper om konsumtionens villkor samt om betalning, sparande, kre­diter och lån. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att göra välgrundade val när det gäller privatekonomi och kunna hantera olika problem och situa­tio­ner som en ung konsument kan ställas inför.

    Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska ge eleverna förut­sättningar att utveckla förmågan att värdera val och handlingar som förekommer i ett hem utifrån hur de påverkar hälsa, ekonomi och miljö.

    Centralt innehåll åk 4-6

    • Skillnaden mellan saklig konsumentinformation och annan påverkan på kon­sumtionsval.
    • Reklam i olika former, även dolda reklambudskap.

    Centralt innehåll åk 7-9

    • Att handla på kredit, teckna abonnemang samt låna och spara pengar.
    • Skillnaden mellan saklig konsumentinformation och annan påverkan på kon­sumtionsval.
    • Reklam i olika former, även dolda reklambudskap.

  • Samhällskunskap

    Kopplingar till Läroplan för grundskolan (Lgr22)

    Syfte

    Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur indi­vi­den och samhället påverkar varandra. Därför ska eleverna ges förut­sätt­ningar att utveckla kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och me­diala förhållanden och strukturer i samhället.

    Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla förståelse för sina egna och andras lev­nads­villkor och hur de kan påverkas av faktorer som kön och socio­ek­ono­misk bakgrund.

    Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att analysera samhälls­frå­gor ur olika perspektiv samt möjlighet att utveckla förståelse för hur olika int­ressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck.

    Eleverna ska också ges verk­tyg att kritiskt granska hur olika aktörer försöker påverka samhälls­utveck­lingen genom information, ståndpunkter och argument i olika sammanhang och källor.

    Genom undervisningen ska eleverna vidare ges möjlighet att uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Däri­genom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet menings­utbyte om samhällsfrågor.

    Centralt innehåll åk 4-6

    • Sociala roller och normer i olika sammanhang.
    • Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
    • Exempel på skilda ekonomiska och sociala villkor för barn, i Sverige och i oli­ka delar av världen.
    • Samhällets behov av lagstiftning samt några olika lagar och påföljder. Kriminalitet och möjliga konsekvenser för individ och samhälle.
    • De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. 
    • Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
    • Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett käll­kri­tiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.

    Centralt innehåll åk 7-9

    • Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas av bland annat socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och etnicitet.
    • Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Möjliga orsaker till och konsekvenser av olika typer av kriminalitet.
    • Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt sam­hälle.
    • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.
    • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
    • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör sam­hälls­frågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

    Kopplingar till Läroplan för gymnasiet (Gy25)

    Syfte

    Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

    • Kunskaper om samhällens institutioner och mänskliga rättigheter.
    • Kunskaper om ekonomiska och sociala frågor samt hur dessa påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
    • Förmåga att analysera och diskutera samhällsfrågor med hjälp av relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder.
    • Förmåga att söka, kritiskt granska, tolka och använda information från olika källor i arbetet med samhällsfrågor.

    Centralt innehåll nivå 1a1, 50 poäng

    • Privatekonomiska frågor, däribland inkomster, utgifter och betalningar samt lån, inklusive konsumtionskrediter.
    • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
    • För innehållet relevanta samhällsvetenskapliga begrepp, teorier och modeller i samband med samhällsfrågor.
    • För innehållet relevanta metoder för att söka, bearbeta, tolka, värdera och kritiskt granska information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med samhällsfrågor. Källkritik och källtillit i samhällsvetenskapligt arbete.

    Centralt innehåll nivå 1a2, 50 poäng

    • Mediernas roll i demokratin och nyhetsvärdering i en digitaliserad värld.
    • Människors möjligheter och utmaningar utifrån varierande levnadsvillkor.

    Centralt innehåll nivå 1b, 100 poäng

    • Mediernas roll i demokratin och nyhetsvärdering i en digitaliserad värld.
    • Privatekonomiska frågor, däribland inkomster, utgifter, betalningar samt lån, inklusive konsumtionskrediter. 
    • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap samt människors möjligheter och utmaningar utifrån varierande levnadsvillkor, till exempel bero­ende på kön och socioekonomisk bakgrund.
    • För innehållet relevanta samhällsvetenskapliga begrepp, teorier och modeller i samband med samhällsfrågor.
    • För innehållet relevanta metoder för att söka, bearbeta, tolka, värdera och kritiskt granska information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källkritik och källtillit i samhällsvetenskapligt arbete.

    Centralt innehåll nivå 2, 100 poäng

    • För innehållet relevanta samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med samhällsfrågor.
    • För innehållet relevanta metoder för att söka, bearbeta, tolka, värdera och kritiskt granska information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källkritik och källtillit i samhällsvetenskapligt arbete.

    Centralt innehåll nivå 3, 100 poäng

    • Samhällsutmaningar kopplade till individer, grupper och sociala strukturer.
    • För innehållet relevanta samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med samhällsfrågor.
    • För innehållet relevanta metoder för att söka, bearbeta, tolka, värdera och kritiskt granska information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor.
Uppgiften är senast ändrad: 2025-03-05