Majoritetsmissförstånd
Reflektera kring vad ett majoritetsmissförstånd innebär samt föreställningar och normer bland eleverna kring användning av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS).
Förberedelser
Läs på om ungdomars droganvändning via länken nedan.
Genomförande
När de flesta personer i en grupp har felaktiga föreställningar om verkligheten brukar det kallas ett majoritetsmissförstånd, eller sociala överdrifter. Det innebär en norm som omfattas av många men som inte bygger på en realistisk bild av verkligheten. Bland ungdomar är det exempelvis vanligt att ha överdrivna föreställningar om hur mycket andra ungdomar använder droger. Det kan i sin tur resultera i att en själv ökar sin användning för att leva upp till den falska normen.
- Skriv ordet ”majoritetsmissförstånd” på tavlan. Låt eleverna komma med förslag på vad det skulle kunna betyda.
- Efter olika gissningar och diskussion, berätta vad ordet betyder och att vi ska undersöka om det finns något majoritetsmissförstånd i klassen.
- Låt eleverna i grupp diskutera en eller flera av frågeställningarna nedan utifrån sina egna upplevelser (del 1).
- Avsluta i helklass genom att gå igenom statistiken från länken och diskutera frågeställningarna nedan. Motivera gärna till reflektion och kritiskt tänkande (del 2).
Del 1
Jämfört med för tio år sedan, dricker ungdomar mer eller mindre alkohol idag?
Röker ungdomar mer eller mindre cigaretter och vejp (e-cigaretter)?
Snusar ungdomar mer eller mindre?
Använder ungdomar mer eller mindre cannabis eller annan narkotika?
Använder ungdomar mer eller mindre dopningspreparat?
Spelar ungdomar mer eller mindre om pengar?
Del 2
Vad finns det för tankar om resultaten?
Vad finns det för lärdomar att ta med?
Vad finns det för önskemål om fortsatt undervisning?
Kursplaner
Matematik
Kopplingar till Läroplan för grundskolan (Lgr22)
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.
Genom undervisningen ska eleverna även ges möjligheter att reflektera över matematikens betydelse och användning i vardagslivet och i andra skolämnen.
Centralt innehåll åk 4-6- Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram.
- Strategier för att lösa matematiska problem i elevnära situationer.
- Slumpmässiga händelser, chans och risk med utgångspunkt i observationer och statistiskt material. Jämförelse av sannolikhet vid olika slumpmässiga försök.
- Formulering av matematiska frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
Centralt innehåll åk 7-9
- Procent för att uttrycka förändring samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden.
- Strategier för att lösa matematiska problem i olika situationer och inom olika ämnesområden.
- Formulering av matematiska frågeställningar utifrån olika situationer och ämnesområden.
- Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material.
- Sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikhet i olika situationer.
- Tabeller, diagram och grafer samt hur de tolkas och används för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
Kopplingar till Läroplan för gymnasiet (Gy25)
Syfte
Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Förmåga att använda matematiska begrepp
- Förmåga att analysera och lösa problem med hjälp av matematik.
- Förmåga att föra och följa matematiska resonemang.
- Förmåga att kommunicera matematik muntligt.
Centralt innehåll nivå 1a, 100 poäng
- Problemlösning med särskild utgångspunkt i privatekonomi och samhällsliv, däribland frågeställningar som berör hur matematik kan användas för kritisk granskning av fakta och påståenden.
Centralt innehåll nivå 1b, 100 poäng
- Metoder för att beräkna sannolikheter i flera steg. Tillämpningar inom spel.
- Problemlösning med särskild utgångspunkt i utbildningens karaktär, privatekonomi och samhällsliv, däribland frågeställningar som berör hållbar utveckling och hur matematik kan användas för kritisk granskning av fakta och påståenden.
- Tillämpning och formulering av matematiska modeller i realistiska situationer.
Centralt innehåll nivå 1c, 100 poäng
- Metoder för att beräkna sannolikheter i flera steg. Tillämpningar inom spel.
- Exempel på hur några statistiska begrepp används i samhälle och inom vetenskap.
- Problemlösning med särskild utgångspunkt i privatekonomi och samhällsliv, däribland frågeställningar som berör hållbar utveckling och hur matematik kan användas för kritisk granskning av fakta och påståenden.
- Tillämpning och formulering av matematiska modeller i realistiska situationer.
Samhällskunskap
Kopplingar till Läroplan för grundskolan (Lgr22)
Syfte
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur individen och samhället påverkar varandra. Därför ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället.
Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla förståelse för sina egna och andras levnadsvillkor och hur de kan påverkas av faktorer som kön och socioekonomisk bakgrund.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv samt möjlighet att utveckla förståelse för hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck.
Eleverna ska också ges verktyg att kritiskt granska hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen genom information, ståndpunkter och argument i olika sammanhang och källor.
Genom undervisningen ska eleverna vidare ges möjlighet att uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Centralt innehåll åk 4-6
- Sociala roller och normer i olika sammanhang.
- Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
- Exempel på skilda ekonomiska och sociala villkor för barn, i Sverige och i olika delar av världen.
- Samhällets behov av lagstiftning samt några olika lagar och påföljder. Kriminalitet och möjliga konsekvenser för individ och samhälle.
- De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
- Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.
Centralt innehåll åk 7-9
- Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas av bland annat socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och etnicitet.
- Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Möjliga orsaker till och konsekvenser av olika typer av kriminalitet.
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Kopplingar till Läroplan för gymnasiet (Gy25)
Syfte
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Kunskaper om samhällens institutioner och mänskliga rättigheter.
- Kunskaper om ekonomiska och sociala frågor samt hur dessa påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
- Förmåga att analysera och diskutera samhällsfrågor med hjälp av relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder.
- Förmåga att söka, kritiskt granska, tolka och använda information från olika källor i arbetet med samhällsfrågor.
Centralt innehåll nivå 1a1, 50 poäng
- Privatekonomiska frågor, däribland inkomster, utgifter och betalningar samt lån, inklusive konsumtionskrediter.
- Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
- För innehållet relevanta samhällsvetenskapliga begrepp, teorier och modeller i samband med samhällsfrågor.
- För innehållet relevanta metoder för att söka, bearbeta, tolka, värdera och kritiskt granska information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med samhällsfrågor. Källkritik och källtillit i samhällsvetenskapligt arbete.
Centralt innehåll nivå 1a2, 50 poäng
- Mediernas roll i demokratin och nyhetsvärdering i en digitaliserad värld.
- Människors möjligheter och utmaningar utifrån varierande levnadsvillkor.
Centralt innehåll nivå 1b, 100 poäng
- Mediernas roll i demokratin och nyhetsvärdering i en digitaliserad värld.
- Privatekonomiska frågor, däribland inkomster, utgifter, betalningar samt lån, inklusive konsumtionskrediter.
- Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap samt människors möjligheter och utmaningar utifrån varierande levnadsvillkor, till exempel beroende på kön och socioekonomisk bakgrund.
- För innehållet relevanta samhällsvetenskapliga begrepp, teorier och modeller i samband med samhällsfrågor.
- För innehållet relevanta metoder för att söka, bearbeta, tolka, värdera och kritiskt granska information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källkritik och källtillit i samhällsvetenskapligt arbete.
Centralt innehåll nivå 2, 100 poäng
- För innehållet relevanta samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med samhällsfrågor.
- För innehållet relevanta metoder för att söka, bearbeta, tolka, värdera och kritiskt granska information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källkritik och källtillit i samhällsvetenskapligt arbete.
Centralt innehåll nivå 3, 100 poäng
- Samhällsutmaningar kopplade till individer, grupper och sociala strukturer.
- För innehållet relevanta samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med samhällsfrågor.
- För innehållet relevanta metoder för att söka, bearbeta, tolka, värdera och kritiskt granska information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor.
Svenska
Kopplingar till Läroplan för grundskolan (Lgr22)
Syfte
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
- förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift
- förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa
Centralt innehåll åk 4-6
- Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer.
- Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
- Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Centralt innehåll åk 7-9
- Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument.
- Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
- Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
- Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Kopplingar till Läroplan för gymnasiet (Gy25)
Syfte
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att tala, lyssna, läsa och skriva. Undervisningen ska bidra till elevernas bildning. Den ska stimulera elevernas tilltro till sin egen språkliga förmåga samt främja deras personliga utveckling och vilja att söka ny kunskap.
Undervisningen ska även bidra till att eleverna förbereds för ett aktivt deltagande i samhället. Därför ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att göra underbyggda ställningstaganden och bemöta andras åsikter.
Samhällets informationsflöde gör det angeläget att förhålla sig kritiskt reflekterande till hur och i vilka syften språket används samt att kunna söka, sovra och kritiskt granska information. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att sammanställa och kritiskt granska innehåll i olika texter samt att värdera deras relevans och tillförlitlighet.
Centralt innehåll nivå 1, 100 poäng
- Informationssökning och värdering av information från olika typer av texter. Sammanfattning och kritisk läsning av texter från olika typer av källor.
Centralt innehåll nivå 2, 100 poäng
- Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp.
- Informationssökning och värdering av information från olika typer av texter. Sammanfattning och kritisk läsning av texter från olika typer av källor.
Centralt innehåll nivå 3, 100 poäng
- Läsning av, samtal om och analys av texter av vetenskaplig karaktär.
- Informationssökning och värdering av information från olika typer av texter. Sammanfattning och kritisk läsning av texter från olika typer av källor.